Demografi – Del 3: Kinas lyxkonsumtion

Se PDF

Världens befolkning blir allt äldre. I industriländerna har andelen människor över 65 år stigit från 8 procent år 1950 till nästan 20 procent år 2015. Denna siffra förväntas i många länder nå 30 procent innan 2030. En sådan global åldrandeprocess har aldrig tidigare skådats, och den kommer att få omfattande konsekvenser för den långsiktiga investeraren.

Demografi är ett omfattande tema
Demografi är på många sätt ett omfattande tema. Vi har identifierat fem områden där vi ser att den demografiska utvecklingen kan komma att påverka aktiemarknaden i framtiden. Dessa är:

• Europas utmaning och immigrationsfråga sedd genom Brexit.
• Automatisering och erfarenheter från Japan.
• Kinas lyxkonsumtion.
• De digitalt infödda.
• Indien – juvelen i varje långsiktig portfölj.

I denna insikt fokuserar vi på demografins inflytande på lyxkonsumtionen.

Kina, rika barn och lyxkonsumtion
Det sägs att demografin bestämt framtiden redan idag. Och inte ens Kina kan ändra på detta genom avskaffandet av ettbarnspolitiken. 2017 föddes cirka 17,2 miljoner barn i Kina, vilket är 630 000 personer färre än 2016. Och för första gången var över hälften av de nyfödda inte förstfödda. Då tvåbarnspolitiken infördes 2016 förutspådde såväl politiker som akademiker att antalet nyfödda skulle ligga över 20 miljoner år 2017. Men det totala födelsetalet var lägre, och Kina kommer att ha färre kvinnor i barnafödande ålder under många år framöver. Därför kommer antalet nyfödda att falla. 

Sedan 1960 har den förväntade livslängden i Kina stigit från 45 till 75 år, och landet kämpar med det som fått öknamnet ”fyra-två-ett”-fenomenet – fyra far- och morföräldrar, två föräldrar och ett barn. De långsiktiga konsekvenserna av denna familjestruktur är problematiska, då detta enda barn bär hela försörjningsansvaret för de äldre. Men på kort till mellanlång sikt kommer detta att vara ett starkt investeringstema, då välståndet till att börja med överförs från de många äldre till de få unga och de stora inkomstklyftorna innebär att yngre generationer i städerna har betydligt mer pengar att disponera än tidigare. Vi menar därför att vi bara sett början på efterfrågan på lyxvaror i Kina. Kinesiska konsumenter köper flest lyxbilar och övriga lyxvaror i världen. Undersökningar visar att många av dessa inköp genomförs av ett litet högkonsumerande segment av befolkningen, cirka 5–7 miljoner kineser, och att ytterligare 60 miljoner kineser kommer att köpa lyxvaror regelbundet.

Dessa storkonsumenter av lyxvaror har ”bara” en genomsnittlig årlig hushållsinkomst på 58 000 amerikanska dollar (motsvarande cirka 520 000 svenska kronor) men kan trots detta ha ett konsumtionsmönster som mest av allt liknar det hos västvärldens miljonärer. Detta skylls på att den äldre generationen typiskt sett bidrar ekonomiskt till den yngre generationens finansiering av exempelvis hus, utbildning, försäkringar, bilar, etc., vilket ger den yngre generationen ett betydligt större konsumtionsutrymme. Man räknar med att antalet köpstarka lyxkonsumenter kommer att stiga med 22 procent till 30 miljoner fram till 2026.

Då Kina stod värd för OS i Beijing 2008 stod de kinesiska konsumenterna för bara 12 procent av den globala lyxkonsumtionen. Under de efterföljande åtta åren kom mer än 75 procent av lyxkonsumtionens samlade tillväxt – över 65 miljarder amerikanska dollar – från kinesiska konsumenter. År 2025 kommer de kinesiska konsumenterna att köpa lyx som motsvarar den sammanlagda konsumtionen av lyxvaror på de franska, italienska, japanska, brittiska och amerikanska marknaderna års 2016. Detta motsvarar 44 procent av den totala globala marknaden. Vi förväntar oss att detta kommer att stödja en ihållande efterfrågan på lyxvarumärken, och att de europeiska exklusiva märkesvarubolagen samt bolag inom spelindustrin i exempelvis Macao kommer att gå bra. 

Den framväxande asiatiska medelklassen
Fram till 2030 kommer världen att förändras i takt med att den ekonomiska tyngdkraften förflyttas österut. Det uppskattas att den globala medelklassen år 2017 bestod av över 3,3 miljarder människor, och enligt analysinstitutet Brookings kommer den att växa med minst 140 miljoner personer om året under kommande år. 88 procent av tillväxten i medelklassen bor i Asien.

Under perioden från 1950–1980, då medelklassen växte i USA, Europa och Japan, förbättrades levnadsvillkoren i städerna, infrastrukturen byggdes ut, utbildningssystemen fick statligt stöd, det byggdes billiga bostäder och sociala reformer som exempelvis sjukvårds- och pensionssystemen genomfördes. Fram tills helt nyligen hade länder som Kina och Indien infört mycket få sådana reformer. I takt med att medelklassen växer kommer fokus på dessa områden att öka. Detta kommer bland annat att innebära bostadsbidrag till fattiga, och fler och fler i medelklassen kommer att lägga en allt större del av sin inkomst på livförsäkringar och privata vårdförsäkringar – områden vi menar är mycket intressanta på lång sikt. 

Försäkringsbranschen är en relativt ung sektor på de flesta ställen i Asien. Försäkringar är därför ofta ett politiskt fokusområde i asiatiska länder, och många länder har tagit fram tydliga målsättningar. Kina vill exempelvis uppnå en samlad försäkringstäckning på 5 procent av BNP före 2020. Malaysia vill att 75 procent av befolkningen ska täckas av en försäkring. Vi anser därför att de demografiska förändringarna skapar långsiktig medvind för försäkringsbolagen i Asien. 

Demografin skapar medvind för konsumtionen av lyxvaror
Ettbarnspolitiken i Kina och den snabbt framväxande medelklassen i Asien ger medvind för konsumtionen av lyxvaror. De som har störst nytta av detta är västvärldens exklusiva märkesvarubolag, asiatiska försäkringsbolag och bolag inom spelbranschen.