Vi använder cookies för att samla statistik. Genom att klicka OK accepterar du att cookies för att samla statistik används. Du kan neka till att sådana cookies används genom att klicka här. Läs mer om vår cookiepolicy här.OK

Nearshoring i Mexiko - och dess betydelse för investerare

Se PDF

  • Under de senaste åren har ökade geopolitiska spänningar och störningar i leveranskedjorna globalt lett till en omvälvning av leveranskedjorna. Efter att ha tillbringat en vecka i Mexiko kan vi konstatera att nearshoring blivit verklighet och skapar investeringstillfällen i landet.

Varför Mexiko?
Tack vare den geografiska närheten till USA och de välutvecklade leveranskedjorna i landet ligger Mexiko bra till för de amerikanska nearshoring-initiativen. När det gäller tillverkning har Mexiko och USA ett mycket nära och väletablerat samarbete, och leveranskedjorna mellan Mexiko och USA är i hög grad sammanlänkade – 81 % av Mexikos export går till USA, och Mexiko är på väg att bli USA:s största handelspartner, som figur 1 i pdf:en visar. Biltillverkning är en stor exportkategori för Mexiko, och det är också en kategori som tydligt illustrerar det högt utvecklade samarbetet mellan de båda länderna: en bil som tillverkas i Nordamerika passerar gränsen mellan Mexiko och USA cirka 25 gånger innan den går till försäljning.

Vidare ger Mexikos unga och billiga arbetskraft landet en fördel gentemot Kina. Till skillnad från den snabbt åldrande befolkningen i Kina är Mexikos befolkning ung med en medianålder på 29 år, jämfört med 38 år i Kina. Vad gäller arbetsmarknaden har Mexiko dessutom en ytterligare fördel gentemot både Kina och USA genom att minimilönerna i dessa två länder är 1,6 respektive 7 gånger högre än i Mexiko. Detta har bidragit till en förstärkt konkurrenskraft gentemot Kina ifråga om kostnadseffektivitet. Även om Kina var mer kostnadseffektivt än Mexiko i början av 2000-talet har rollerna blivit ombytta under det senaste årtiondet, som figur 2 i pdf:en visar.

Än mer betydelsefullt för tillverkningsmöjligheterna är att 125 000 ingenjörer utexamineras årligen i Mexiko, vilket inte är långt ifrån USA:s 150 000. Så även om Mexiko är lågt rankat när det gäller innovation har dessa ingenjörer bidragit, och fortsätter att bidra, till att stödja tillväxten inom tillverkning, liksom Mexikos ekonomiska komplexitet – ett område där landet får hög poäng, som figur 3 i pdf:en visar.

Fyra länder i ett
I teorin borde ovanstående faktorer alltså ha lett till att Mexiko gynnats enormt av de försämrade relationerna mellan USA och Kina. Effekten har dock varit marginell jämfört med Vietnam, Taiwan och Indien.

Man bör dock dra sig till minnes den låga startnivån för ett land som Vietnam, som trots ökningen står för 9 procent av USA:s import, jämfört med Mexiko som ligger på 14 procent. Tack vare den geografiska närheten gör också Vietnams frihandelsstatus och nära ekonomiska band med Kina att landet har blivit ett av de första att dra nytta av att leveranskedjorna har riktats om, bort från Kina. Som figur 4 i pdf:en visar har dock nearshoring från kinesiska bolag i Mexiko ökat på allvar under de senaste åren, och enligt Mexiko-baserade Fibra Prologis står kinesiska bolag nu för 50 procent av den totala efterfrågan på nearshoring i Mexiko.

Investeringar i nearshoring i Mexiko skulle dock ha varit ännu starkare om det inte vore för det ogynnsamma politiska klimatet. Till följd av den politik som förs och de beslut som fattas av AMLO-administrationen i Mexiko (AMLO är en förkortning för president Andrés Manuel López Obrador), har den privata sektorn i allmänhet varit mycket tveksam till att genomföra investeringar. Det rör sig bland annat om beslut som att lägga ner Mexico Citys nya flygplatsprojekt för några år sedan, trots att 13 miljarder US-dollar redan hade investerats, eller nationaliseringen av energin, där flera projekt, däribland Pemex-raffinaderiet, har visat sig bli betydligt mer kostsamma än budgeterat. På grund av all denna osäkerhet är den totala BNP-tillväxten för Mexiko mycket låg: omkring 1–1,5 procent.

Men att bara titta på en enda framträdande siffra för Mexiko blir missvisande. Mexiko är inget homogent land utan bör snarare betraktas som fyra länder: (i) den industrialiserade och exportinriktade norra regionen, (ii) tillverkningshubben runt Bajío, (iii) centralregionen som domineras av Mexico City och (iv) den ekonomiskt eftersatta sydliga delen, där utbildningsnivåerna är låga, fattigdomen hög och den informella sektorn dominerar., se figur 5 och 6 i pdf:en.

Möjligheterna inom nearshoring påverkar de olika regionerna på vitt skilda sätt, och det är den norra regionen och Bajío som gynnas mest. Så även om den ekonomiska tillväxten i syd är under en procent ligger den på cirka fyra procent i norr – en attraktiv siffra även i ett globalt sammanhang. Detta är något som är viktigt att ha i åtanke när man identifierar investeringsmöjligheter i Mexiko.

Var finns investeringsmöjligheterna?
Mexiko är en mycket öppen ekonomi men antalet investeringsmöjligheter på aktiemarknaden är ändå begränsat. Många tillverkningsorienterade koncerner är privatägda och onoterade.

Trots detta finns det vissa möjligheter att få exponering mot de tematiska möjligheterna med nearshoring. En sådan möjlighet är att investera i banker som har en stor exponering mot de två mexikanska regioner som i sin tur har exponering mot tillverkning: den norra regionen och Bajío. Börsnoterade flygplatsoperatörer har också en viss exponering mot den ökade aktiviteten i dessa regioner. Ytterligare ett sätt att öka exponeringen är genom bolag som liknar fastighetsfonder (REITs) och som har fokus på logistik- eller produktionsanläggningar, eftersom dessa tydligt gynnas av tillverknings- och exportverksamhet. När vi talade med dessa bolag under vår resa blev det tydligt att affärsflödet höll på att ta fart, och att diskussionerna med ytterligare bolag som vill starta verksamhet i Mexiko var än mer betydelsefulla.

Dessa REIT-liknande bolag är också indirekt exponerade mot den betydande tillväxten inom e-handeln i Mexiko och det ökade behovet av logistikfastigheter. Som en konsekvens har marknaden för logistik- och produktionsanläggningar blivit extremt ansträngd, mycket på grund av markrestriktioner. Vakansgraden har fallit markant i flera mexikanska regioner, som figur 7 i bifogade pdf visar.

I ett cykliskt perspektiv utgör en eventuell recession i USA en risk, men det långsiktiga temat när det gäller att etablera produktion i Mexiko är mycket tydligt och skapar investeringsmöjligheter. Nearshoring är ett exempel på en tematisk möjlighet som faktiskt blomstrar trots geopolitisk turbulens.