Vi använder cookies för att samla statistik. Genom att klicka OK accepterar du att cookies för att samla statistik används. Du kan neka till att sådana cookies används genom att klicka här. Läs mer om vår cookiepolicy här.OK

Kinas teknologiska dominans

Se PDF

Teknologi har blivit en allt viktigare strategisk drivkraft i Kinas ekonomiska och industriella prioriteringar. Till skillnad från västerländska ekonomier, där teknologisk innovation i större utsträckning lämnas åt marknadskrafterna, följer Kina en centralstyrd och planekonomisk modell. Staten prioriterar och samordnar utvecklingen inom nyckelsektorer, med syfte att säkerställa självförsörjning, stärka strukturell konkurrenskraft, öka exportkapaciteten och vinna globala marknadsandelar. Fokus ligger särskilt på teknologiskt känsliga industrier som batterier, robotik, bioteknik och avancerad produktionsteknik.

Teknologi som geopolitisk kapital
Initiativet “Made in China 2025” illustrerar denna långsiktiga planering genom målsättningen att uppnå ledarskap inom tio sektorer, däribland avancerad produktion, elbilar, förnybar energi och höghastighetstransporter. Kina är idag världsledande inom flera av dessa områden och kontrollerar samtidigt omkring 90 procent av den globala kapaciteten för utvinning och bearbetning av sällsynta jordartsmetaller: råmaterial som är avgörande för modern teknologi, inklusive elbilar, vindkraftverk och elektronik.

Humanoida robotar signalerar en ny era för teknologisektorn
USA och Europa behåller fortfarande en ledande position inom avancerad halvledarteknologi, inklusive EUV (extrem ultraviolett litografi vilket är en teknik som används för tillverkning av de mest avancerade mikrochipen). Samtidigt stärker Kina sin ställning inom produktionsintensiva teknologier som elektrifiering, batteriteknik, automation och robotik, där kinesiska bolag idag åtnjuter betydande stordriftsfördelar.

Ett strategiskt framtidsområde är utvecklingen av humanoida robotar, där framsteg inom sensorteknik, rörelsestyrning och artificiell intelligens möts. Kina drar här nytta av befintlig kompetens från elbils- och automationsindustrin. Med 80 procent av världsmarknaden för mekaniska rörelsekomponenter är Kina väl positionerat att även ta en ledande roll inom denna framväxande sektor.

Från imitation till innovation: Kinas övergång till kunskapsekonomi
Kinas teknologiska utveckling präglas inte längre av imitation, utan av innovation. Tencents utveckling av superappen WeChat är ett exempel på unik produktinnovation med ett brett utbud av funktioner. Inom bioteknik och läkemedel exporterar kinesiska bolag nu egna produkter istället för generika och erhåller stöd för kommersialisering och licensintäkter, vilket vittnar om ökad globalt erkännande och kommersiell styrka.

Denna övergång till en kunskapsbaserad ekonomi stöds både genom reglering och riktad kapitalallokering. Kina använder dessutom en form av ”soft diplomacy”, där investeringar och stöd inte förenas med politiska krav. Till skillnad från USA, som ofta ställer politiska villkor, lägger Kina större vikt vid att en del av kapitalet används till kinesiska produkter eller projekt, exempelvis inom infrastruktur.

Kinas transformation understryker behovet av aktiv förvaltning
Ur ett investeringsstrategiskt perspektiv kombinerar Kina strukturell tillväxt, teknologiska framsteg och ett växande globalt ledarskap. Landet framstår inte enbart som en tillväxtekonomi utan även som en teknologiskt planerad ekonomi med tydliga globala ambitioner. Detta kräver att kapital i högre grad riktas mot sektorer av strategisk betydelse för Kina och mot teknologier där landet har, eller är på väg att uppnå, en dominerande position.

Aktiv förvaltning är avgörande, inte minst med tanke på regulatoriska risker, varierande marknadstillträde och asymmetrisk informationsåtkomst, vilket gör det svårt att fatta välgrundade beslut enbart baserat på offentligt tillgänglig information. Investeringar i Kina ställer höga krav på regional insikt, djupgående analys och sektorexpertis för att kunna navigera effektivt och identifiera attraktiva möjligheter. Exponering mot kinesisk innovation kan även bidra till ökad diversifiering i en global portfölj och balansera exponeringen mot USA och Europa. En framgångsrik exponering mot Kina kräver enligt vår bedömning nyanserad analys, lokalkännedom och en tematiskt orienterad investeringsstrategi.

C WorldWide Asia har cirka 20 procents exponering mot Kinas teknologiska transformation. Du kan läsa mer om investeringar i Kina i vår insikt Kina är för viktigt för att ignoreras.